KajsaE

KajsaE

Annons

Trimester III – v. 32

3 okt – 9 okt

Illustration från gravidappen jag använder, TheBabyApp. Bebis i v. 32. 

 

Den här veckan började jag försöka styra upp min vardag litegrann utan att driva upp tempot eller ställa för höga krav på mig själv. Försökte fylla dagarna med någon form av aktivitet.
Det var också denna veckan jag började blogga vilket gjorde väldigt mycket för humöret då jag mår väldigt bra av att sätta ord på mina tankar och känslor. Det hjälper mig också att hålla lite distans till mina känslor och driva lite med allt det jobbiga.

Jag insåg att jag fortfarande var väldigt stressad över jobb och kände att jag inte fått något “riktigt avslut” innan jag gick hem eftersom det blev på en oväntad sjukskrivning innan sommarperioden var slut och innan jag var tillbaka på min egentliga arbetsplats. Hade ju verkligen sett fram emot att gå tillbaka och träffa alla kollegor och de boende med anhöriga. Det kändes så konstigt att bara släppa allt man jobbat för under nästan ett år och inte vara uppdaterad på vad som händer på sin arbetsplats trots att man fortfarande är anställd, särskilt när man bryr sig mycket om sina kolleger och de boende/anhöriga som man byggt upp en väldigt nära relation till. Så jag bokade möte med min chef (ny sedan april/maj så vi känner inte varandra så bra eftersom jag varit på ett annat boende under sommaren) och vi pratade igenom min planerade föräldraledighet och övriga funderingar jag hade. Fick också klartecken på att det var ok att skaffa mig en timanställning på KK gyn så småningom och gå in och jobba kvällar/helger där sen under föräldraledigheten.
Så det här besöket och mötet var väldigt bra för mig eftersom det blev lite av ett avslut och efter den dagen har jag faktiskt kunnat lägga jobb bakom mig och har gått hem på “riktigt”, inte bara fysiskt utan i huvudet också.

Vi var också på andra delen av den förlossningsförberedande kursen som avslutades med en film som berörde både mig och Z. Påvägen hem i bilen insåg jag hur nervös Z var inför förlossningen vilket gjorde mig stressad eftersom jag kommer behöva att han är sig själv, alltså definitionen av lugn och trygghet. Vi pratade mycket den kvällen och jag – helt överröst av hormoner, gjorde klart för Z att han var tvungen att ta tag i sin nervositet bäst han ville för när det väl är dags väntar jag mig att han är bästa tänkbara stöd för mig, schyst va? haha.

Kommentera (0)

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
Annons
stats